När jag skrev mitt blogginlägg "Gudie: Bli fri från FRA på 5 minuter" så förstod jag att det var provocerande och att jag skulle få reaktioner i form av glåpord och påhopp från de mer oerfarna debattörerna där ute. Det fick jag också med råge.
Men döm om min förvåning då det är partivännen Mary Jensen som gör några av de grövsta och lägsta påhoppen!
Egentligen är jag inte förvånad. Jag har tidigare påpekat för Mary Jensen att hennes blogg "Mina Moderata Karameller" har en socialdemokratisk framtoning och debattstil. Jag har under min uppväxt utvecklat fina känselspröt för detta. Mina betraktelser bekräftas nu med hennes påhoppsinlägg mot mig. Det kunde lika gärna vara sossar som Luciano Astudillo som står i plenissalen och "debatterar" eller Henrik Schyffert som "roastar" någon på tv.
Om syftet var att jag skulle bli ledsen så lyckas du, Mary.
Men jag är varken långsynt eller trångsynt så jag förlåter dig, Mary. Jag ser ditt agerande som ett olycksfall i arbetet. Om vi moderater ska bli Sveriges största parti i framtiden så måste vi stå ut med att andra personer i partiet också har andra åsikter. Att ha högt i tak som det heter. Kanske måste vi också då förlåta glåpord, påhopp och en och annan kladdig brun pralin eller karamell kastad i ansiktet av andra moderater? Eller så kan vi låta bli. Vad tror du blir bäst, Mary?